Holland och Belgien

Det här är några bilder med text, i minimalt bearbetad version, som jag tidigare visat på Svenska Spårvägssällskapets webforum "Forum - Spårvägssällskapet.se".
Bilderna är från oktober 2003 och texterna är från 2004 - 2005.

Hem Resor


Gent
Houten
Gula A32:or
Rotterdam
Den Haag
Utrecht
Arnhem


Gent

black
I oktober 2003 var jag och hälsade på 15 i Gent, några spårvagns- och trådbussbilder blev det. Vi börjar med en låggolvsvagn vid stora torget, Korenmarkt..

black
..där ett antal spårvagnslinjer och..

black
..Gents enda trådbusslinje passerar.

black
Trådbusslinjen var tillfälligt avkortad i öster och vände runt ett kvarter utan körtråd med hjälpmotor vid detta besök. Senare har trådbussarna "tillfälligt" ersatts med dieselbussar pga byggnadsarbeten. Det finns planer på att ersätta trådbusslinjen 3 med spårväg, någon som vet hur det går?

Tillägg 2022:
Trådbusstrafiken kom igång igen i oktober 2005, men lades slutgiltigt ned 2009 efter att ha varit "inställd" i perioder. Trådbussystemet i Gent öppnade 1989 som en demonstrationsanläggning för belgisk teknikexport. 20 ledtrådbussar byggdes av Van Hool med elutrustning från ACEC. Efter 20 år ansågs dessa vara utslitna och trådbusstrafiken lades ned istället för att köpa nya fordon. 15 av trådbussarna såldes då till Plovdiv i Bulgarien.

Planering för att bygga spårväg längs linje 3 pågår fortfarande (2022) men någon egentlig byggnation har inte kommit igång. Spår lades dock på en kortare sträcka i samband med ett stadsutvecklingsprojekt 2015 – 2016.

black
Vagnparken består till stor del av dessa tvåriktnings PCC-vagnar byggda på licens i Belgien, här en oombyggd vagn.

black
Men de flesta PCC-vagnarna är moderniserade med tyristorpådrag, bladdörrar mm. som denna. Om jag förstår De Lijns hemsida på flamländska rätt finns det 54 PCC vagnar, 14 ledvagnar och 20 trådbussar. Samt 298 egna dieselbussar och 262 som tillhör olika entreprenörer, 179 linjer och 6900 hållplatser som betjänar 68 miljoner klantar, förlåt kunder. (Kund heter "Klant" på holländska...)

black
Moskva, är det inte lite långt att åka spårvagn dit?

black
Ändhållplatser kan göras mycket enkla med tvåriktningsvagnar som linje 21:s här. En fjäderväxel och en refug mitt i gatan det är allt!

black
Gent är en vacker stad..

black
..särskilt vid vattnet.

black
Och till slut en skymningsbild med en PCC-vagn...


Houten

black
HTM (Haags spårväg/kollektivtrafikbolag) har köpt ett antal "stadtbahn vagnar" från Hanover, de flesta använder HTM själv men två vagnar..

black
..har försetts med "down choper" från järnvägens 1500 V till 750 V och hyrs ut till NS (Nederländska statsjärnvägen)..

black
..för trafiken från ett nybyggt bostadsområde vid Houten Castellum..

black
..till Houten där det finns anslutning med tåg till/från Utrecht.

Järnvägen ska byggas ut till fyrspår och då ersätts den korta spårvägen med en station vid Houten Castellum, men tills dess går den här "hyrspårvagnen" fram och tillbaks längs det spikraka spåret mellan sina två hållplatser.

Tillägg 2022:
Pendeltrafiken med “spårvagn" på ett separat spår pågick mellan 2001 och 2008. 2010 öppnade fyrspåret och de "vanliga" lokaltågen på sträckan kunde börja stanna vid Houten Castellum. Idag (2022) har stationen dagtid fyra tåg i timmen, sex i rusningsriktningen under högtrafik, direkt till Utrecht utan byte.

Sträckan var 1,9 km lång och hade sth 40 km/h eftersom signaler saknades. Restiden var tre minuter mellan de båda stationerna. Det fanns två vagnar, men endast en i taget användes. En tågbiljett till Houten gällde för resa med spårvagnen till Houten Castellum, men inte vanliga lokaltrafikbiljetter.

black
En annan f.d. Hanover vagn i HTMs egna färger i trafik på linje 11 i Den Haag. PCC vagnen till vänster är spårvägssälskapets utfärdsvagn.


Gula A32:or

black
Inte helt gula kanske, men lite. Vi fortsätter från Houten till NS andra "spårvagnslinje"..

black
..järnvägen Gouda - Alphen a/d rijn. I Nederländerna har man normalt högplattformar men på spår 9 i Gouda är plattformen sänkt till 350 mm.

black
Mycket folk... I lågtrafik körs tvåvagnståg i högtrafik trevagnståg samt några "riktiga" tåg.

black
I Alphen har man byggt en låg träplattform på ett sidospår.

black
Vagnarna har ett fotsteg..

black
..som överbryggar avståndet i sidled mellan den smala spårvagnen och plattformen. Plattformen ligger närmare spåret än en normal järnvägsplattform.

black
Anslutande tåg i Alphen.

black
Även de här vagnarna ägs av Den Haags spårväg, HTM och hyrs ut till statsjärnvägen, NS. De är liksom vagnarna i Houten försedda med en down chopper från 1500 V som järnvägen är elektrifierad med till spårvagnens 750 V.

Tillägg 2022:
Från 90-talet fanns planer på att bygga ett Tram-Train system som skulle använda den befintliga järnvägen från Gouda via Alphen och Leiden, och seden som spårvagn via Leiden centrum och ut till kusten. Efter många motgångar lades projektet slutligen ned 2012 av kostnadsskäl och lokalt motstånd mot spårväg i Leiden centrum. Som en del i projektet testades att köra tågtrafiken på sträckan Gouda - Alphen a/d rijn med spårvagnar.

2003 – 2009 trafikerades sträckan med sex Bombardier spårvagnar i stort sett lika Stockholms A32 vagnar. Själva testet varade mellan 2003 och 2006 och sedan fortsatte vagnarna användas till 2009. Testet visade att det fungerade att blanda spårvagnar och "vanliga tåg" på NS spår, men sex vagnar var lite för få, och de har endast sth 80 km/h medan banan tillät 100 km/h så de ersattes med "vanliga" tåg.

2010 såldes vagnarna till SL där de fick nummer 432 – 437. Dessa vagnar fick aldrig Tvärbanas ursprungliga ATC från Bombardier utan användes till en början endast på Nockebybanan som saknar ATC. Vagnarna hade något avvikande förarplats med rester av den holländska ATC:n mm. och kallades ibland "flygande holländare" av personalen. När den nya ATC:n från Alstom tillslut blev klar utrustades vagnarna med denna, och de kan idag användas överallt på Tvärbanan/Nockebybanan tillsammans med övriga A32:or. Vagnarna går fortfarande lätt att känna igen på att de har öppningsbara fönster även i höggolvsdelen närmast förarhytterna (på bilderna ovan har vagnarna dock ännu inte fått dessa).


Rotterdam

black
Två bilder från..

black
..linje 20:s ändhållplats Lombardijen.

black
Rotterdam och Amsterdam har olika varianter på konduktörer:

I Amsterdam där problemet var tjuvåkning har man fast konduktör och påstigning bak (Combino vagnarna har en lustig lösning med konduktör vid näst bakersta dörrarna och en liten "kupé" bakom konduktören) eller hos föraren. På vissa linjer, tex 5:an som trafikeras med tvåriktningsvagnar, saknas konduktör och man stämplar själv i automater.

I den lite "tuffare" hamnstaden Rotterdam har man även ordningsproblem. Här går man på var som helst och stämplar biljetten själv, sedan kommer konduktörerna, som alltid går två och två, och kollar att man stämplat eller säljer kontantbiljett. Konduktörerna i Rotterdam är mer ordningsvakter än konduktörer. I Rotterdam kan vagnar med och utan konduktör blandas på samma linje.

black
Spårvägssälskapets utfärdsvagn framför det något speciella..

black
..bostadshuset vid Station Blaak i form av kuber ställda på hörnet.

Rotterdams centrum blev brandbombat av tyskarna under andra världskriget, och vid återuppbyggnaden var det modernism som gällde. Arkitekturen är som vanligt i Holland ganska frisinnad. Det finns en hel del intressant för den som är road av arkitektur utan "gulle-gull"..

black
Utfärdsvagnen igen. På sommaren går några sådana vagnar med släp på den halvreguljära turistlinjen.

black
Diskret vagnhallsinfart! Här håller museivagnarna i Rotterdam till.


Den Haag

black
Även i Haag finns det museispårvagnar. Med Spårvägssälskapets abonnerade tåg åker vi..

black
..först till Scheveningen Haven. Bredvid en typisk haagspårvagn av modernare snitt. GLT8 är den dominerande, och ett tag den enda, vagntypen i Haag. 147 vagnar är byggda i två serier 1981 – 1984 och 1992 – 1993, en del av dem med begagnade boggier och motorer från PCC vagnar.

black
Vändslingan vid Scheveningen Haven (Strandweg) ligger nära stranden...

black
Med den tvåaxliga museivagnen tar vi 11:ans väg mot stan. Detta var ursprungligen en (ång)järnväg som började trafikeras med spårvagnar på 20-talet vilket syns på linjeföringen.

black
Vi byter till en nyare museivagn innan vi når 11:ans andra ändhållplats: Station Hollands Spoor. Vagn 1022 är ur den första serien PCC vagnar från 1952 med amerikanska "standee windows" som senare serier vagnar saknade. Haag hade ett stort antal PCC vagnar byggda av BN i Belgien på licens från amerikanska Westinghouse. Till skillnad från de flesta andra PCC vagnar i Europa hade Haags typiskt amerikanskt utseende.

Till höger passerar en ordinarievagn på linje 11. HTM har behov av fler spårvagnar och har köpt åtta begagnade TW6000 "Stadtbahn" vagnar från Hannover. Dessa är lite för breda för Haag och kan därför bara användas på linje 11.


Utrecht

black
Utrecht har en snabbspårväg med två linjer. Den utgår från Centraal-stationen och går till satellitstäder i sydsydväst utan att passera genom centrum och i princip helt på egen banvall med högplattformar. Den ena linjen är också förlängd relativt nyligen till ett utbyggnadsområde sydväst om Nieuwegein.

black
Ändstationen Ijsselstein Zuid. I Nederländerna är man förtjust i små kanaler som gör det rått och fuktigt på vintern och planerar in sådana i nya områden. Men på sommaren är det ju trevligt.. och holländsk arkitektur är ofta spännande, så även i detta område.

Tillägg 2022:
2019 öppnade en spårvägslinje från norra sidan järnvägsstationen till universitetsområdet (De Uithoflijn). Den ursprungliga snabbspårvägen söder om järnvägen har nyligen konverterats till lågplattformar och de båda linjerna ska kopplas ihop och trafikeras genomgående, enligt plan under 2022.

black
I stan finns två låtsas-spårvagnar/stombusslinjer som utgår från Centraal Station..

black
..och går till De Uithof. Bussarna är som synes dubbelledade låggolvsbussar.

black
Hållplatserna är föredömligt utformade med plattform, hålplatskur och plattformsskyltar..

black
..och linjerna går mestadels på reserverade körfält, i alla fall den sträcka jag åkte.

Hela stombusseriet verkar väl genomtänkt och konsekvent utfört. Tänk spårvagn - kör buss, i stället för tänk spårvagn - det bidde en tumme som i vissa andra städer...

black
Även vanliga bussar trafikerar "stombussbanan".

black
Undra hur man gör om man måste backa med en sån här?

black
Till slut en gammal hederlig, och sunkig, DAF-buss vid Centraal station.


Mer Holland, trådbussar

black
Hollandsresan fortsätter till Nederländernas enda trådbusstad, Arnhem. Två busstyper..

black
..Volvo kortvagnar med höggolv..

black
..och ledbussar med låggolv. Observera den snygga symmetriska målningen av "lijn" i gatan (Lijn bus = buss i linjetrafik).

black

black
Holländska är inte så svårt, men försök uttala Velp så bussföraren förstår...

black
Arnhem var (tillsammans med Rotterdam) en av de få Holländska städer som bombades innan Holland gav upp för nazisterna.
De utbombade husen är ofta ersatta med modernistiska och ger en spännande kontrast mellan nytt och gammalt.

Visst är "lådan" ganska snygg ändå?


Resor Hem Upp