Amerikabilder
Det här är en reseberättelse som jag tidigare visat i Svenska Järnvägsklubbens webforum "Postvagnen". Bilderna är från januari 2019.
Amerikabilder 5, Penn Station
Amerikas största järnvägsstation är ganska anonym. Om man vet var man ska titta så står det PENN STATION ovanför huvudentrén, men det går ganska lätt att missa att det över huvud taget är en järnvägsstation...
Den ursprungliga stationsbyggnaden revs 1963 och ersattes med ett kontorskomplex och en arena (Madison Square Garden) ovanpå spåren 1968. Spåren ligger tre våningar under jord och däremellan ligger biljettförsäljning, väntsal, matställen mm. AMTRAK och NJ Transit en våning ned, och LIRR två våningar ned. En massa gångar under jord utan dagsljus, OK men inte mer.
För att komma till tågen får man köa vid "gater" på vänthallsplanet innan man släpps ned till spårnivån vid "boarding". Även om man har en reserverad plats på ett visst tåg (obligatoriskt på de flesta fjärrtåg) betyder det inte att man har en viss plats reserverad. Konduktören kanske sorterar resenärer till olika destinationer i olika vagnar, men annars är det "först till kvarn".
Spårnivån är inte överdrivet trevlig... Till vänster ett NJ Transit pendeltåg med dubbeldäckarvagnar och till höger AMTRAKs tåg 43 "Pensylvanian".
De södra spåren (låga nummer) används av AMTRAK och NJ Transit, de norra av LIRR och de i mitten, som spår 14, delas av alla tre. Alla spår har kontaktledning (11 kV 25 Hz) och alla utom de sydligaste också strömskena (750 V DC) för LIRR och AMTRAKs Empire Corridor tåg mot/via Albany som dras av el-diesellok. Endast eldrift är tillåtet på Penn Station samt i East- och West River tunnlarna. Ingen har talat om för amerikanerna att man inte kan blanda lik- och växelströmselektrifiering på samma spår...
Wikipedia om Pennsylvania Station
Amerikabilder 6, kraftig ledning
Pennsylvania Railroad elektrifierade den fyrspåriga stambanan mellan Philadelphia och New York för fjärrtrafik 1933 (pendeltågstrafiken kring Philadelphia elektrifierades från 1915 och framåt) med 11 kV 25 Hz. Det är en ganska imponerande (och väl synlig...) kombinerad kraft- och kontaktledningsanläggning!
Underhållsplanering för den kombinerade anläggningen är säkert en utmaning, men jag tänker att det funkar eftersom det är järnvägens egen kraftledning (med lågfrekvens högspänning), och det enda(?) persontåget mellan typ 23 och 05 är tidtabellslagt så det går att köra med diesellok (och det lär ska vara ganska vanligt). Gods går alltid med diesel. Så nattetid borde det gå att stänga av alltihop och mecka med det. Möjligen blir det problem med hjälpkraften till signal (6 kV 100 Hz, har jag för mig) som sitter/satt(?) nere på stolpen.
I slutet på -20 talet fanns inget allmänt kraftnät, så järnvägen fick bygga sitt eget med två eller fyra 132 kV 25 Hz enfasledningar i samma stolpar som kontaktledningen (sedan har man höjt till 12 kV respektive 138 kV). Efter att godstrafiken avelektrifierats 1981 finns det linjer där kontaktledningen tagits bort, men kraftledningen är kvar. Och (nedlagda) linjer som varken har spår eller kontaktledning, men kraftledningen är kvar...
En kombination av statiska omriktare, roterande omformare och 25 Hz vattenkraft används idag, tidigare fanns också 25 Hz kolkraft. Sett från sista vagnen i ett AMTRAK tåg, här också med trefas kraftledning överst. På amerikanskt maner ligger fjärrspåren i mitten och lokalspåren med pendeltågsplattformar på sidorna.
Kort historia om Pennsylvania Railroad Electrification
Amerikabilder 7, omväxling i Philly
AMTRAKs tåg 43 "Pennsylvanian" har anlänt till Philadelphia, PA från New York, NY draget av ett ACS-64 ellok, numera AMTRAKs enda ellokstyp. Liksom på New York Penn Station ligger stationsbyggnaden med vänthall och servicefunktioner på Philadelphia 30:th Street Station ovanpå spåren, som får en trist miljö som resenärerna hålls borta från förutom når tåget står inne.
Wikipedia om Siemens ACS-64
Medan de flesta passagerarna kliver av backas ett P42DC diesellok fram i andra änden av tåget. Notera också växlingsledarens (i dörröppningen) un-visibility clothing som smälter in fint i omgivningen. Många olika yrkesgrupper i USA har varselkläder, men till järnvägen har det inte kommit...
Wikipedia om P42DC lok
Men längre än så kommer vi inte innan den blåa lampan ställs ut. En blå signallykta ställs ut för att "indicate all equipment on the section of track to the rear of the blue signal is absolutely not to be moved as men are working under, on, or in said equipment" dvs. fordonen får absolut inte flyttas eftersom personal befinner sig under dem.
I andra änden delas tåget, en vagn som gått i transport till Philly kopplas av tillsammans med elloket. Och växlaren är verkligen under eller i tågsättet för att komma åt vid den höga plattformen. Slägga verkar vara ett viktigt verktyg för en växlare i USA... Efter en stund är det klart, den blåa lampan flyttas till denna änden..
..och dieselloket kan kopplas till i den andra änden. Så är "Pennsylvanian" klart att fortsätta i andra riktningen och med diesellok mot Pittsburg, PA. Det tog en stund, men det finns 30 minuter i tidtabellen för riktnings- och lokbyte.