Sommarresa 2006 på Balkan
Det här är en reseberättelse i något bearbetad version som jag tidigare visat i Svenska Järnvägsklubbens webforum "Postvagnen".
Nästa försök var lokstationen i Bukinje, men dit hittade vi inte med vår dåliga karta. Efter att ha snurrat runt i Tuzlas centrum styrde vi i stället mot lutfabriken i Lukavac. Här hittade vi fabriksportarna, en linbana och en gammal SJ buss, men lyckades inte se något ångloksliknande. Nu började modet tryta och hungern göra sig påmind. Efter några försök hittade vi en restaurang som serverade sen lunch och en servitör som visste var Bukinje låg, åk bara stora vägen, vänster, vänster och höger...
Bilderna är från juli 2006 och texten från vintern 2006 - 2007.
Några bilder från sommarens resa i *****land del 5, på ångloksjakt i Bosnien
Fortsätter med några bilder till. Eftersom det mest intressanta förra gången tydligen var vad man fick kalla f.d. Jugoslavien utelämnar jag det den här gången.
Sist hade vi just kommit till Sarajevo med tåget från Zagreb. I Bosnien finns det några industrier och gruvor som fortfarande växlar och "vutar" med ånglok. Dessa är lite svåra att ta sig till utan bil..
..så följande morgon hyrde vi en lagom sunkig WV Polo med några småbugglor samt rattmuff och drog norrut på ångloksjakt. Researchen var kanske inte den bästa, det enda att gå på var en utskrift av FarRailTours hemsida på engelska, en kopierad vägkarta över Jugoslavien på tyska och en färgglad reklamkarta som följde med bilen..
Tripp report: Steam in Serbia, Bosnia and Herzegovina, October 2005 på FarRail Tours hemsida
Första försök var kolgruvan i Catici, men efter att ha mött en sån här på en smal och brant grusväg gav vi upp utan att lyckats se mer än grindarna till gruvan.
Ett gott tecken..
Och runt hörnet fann vi Bukinje lokstation. Minst en 033:a ( = tysk BR52) och två 062:or verkade fullt driftklara..
..och ett antal 062:or i varierande skick. I bakgrunden uppfordringsverket för gruvan i Bukinje. Gruvan lär ska ha återöppnats i begränsad omfattning 2005.
Men inte en människa syntes till, en rykande slagghög var allt som skvallrade om liv. Vi tittade runt lite men ville inte göra så mycket när det inte fanns någon att fråga om lov, det var trots allt på inhägnat område. I väntan på att någon skulle dyka upp bestämde vi oss för at försöka hitta kolgruvan i Sikulje några kilometer bort.