Det här är en reseberättelse i något bearbetad version som jag tidigare visat i Svenska Järnvägsklubbens webforum "Postvagnen".
Bilderna är från juli 2006 och texten från vintern 2006 - 2007.
Några bilder från sommarens resa i Jugge**** del 8, spårvagnar i Sarajevo
Efter en dags ångloksjakt i Tuzlaområdet var det dags att utforska Sarajevo.
Sarajevo är en spännande och vacker stad där öst möter väst och väst möter öst, en stad där kyrktornet ligger bredvid moskéns minaret och där olika kulturer genom historien samexisterat. Fredligt för det mesta. Trots att det ska vara spårbundet här i Postvagnen får det slinka med någon "civil bild", hoppas ingen misstycker.
Sarajevos spårvägsnät har tre grenar med i princip tre linjer mellan dem (de vagnar som inte går hela vägen har dock ett eget linjenummer).
Ena änden på spårvägsnätet är en avlång ring runt gamla stan.
Ena halvan av ringen följer Miljackas ena sida.
En spårlös bild, men på denna bro över Miljacka startade första världskriget när Franz Ferdinand sköts (skotten i Sarajevo)..
Linjen fortsätter upp förbi biblioteket (Spårvagnarna hade tidigare trolleystång i stället för pantograf för strömavtagningen, som en rest av det har en del vagnar kvar retrievern bakpå som syns här...)
Det militärt helt ointressanta biblioteket i Sarajevo besköts och brändes ut av Bosnienserberna som en förödmjukelse, biblioteket i Mostar (byggt i samma islamiskinspirerande stil) brändes på motsvarande sätt av Bosnienkroaterna...
Biblioteket håller på att återuppbyggas (EU pengar) och ruinen används som stämningsfull konsertlokal.
Men vi fortsätter ringen runt till norra sidan gamla stan.
Förarplatsen i en Tatra T2, pedalmanövrerad..
..och resandeutrymmet.
Bebyggelsen övergår i öststatsbetong när spårvagnen fortsätter mot nya stan (Novo Sarajevo).
Grenpunkten för linjen upp till stationen. Till vänster skymtar det brun-gula "Holiday Inn" där de flesta utländska journalister bodde under kriget och som ofta syntes i rapporteringen. Den dåvarande hotellägaren lär för övrigt numera jobba åt landstinget här i Stockholm...
Ändhållplatsen på torget framför stationen.
Vi fortsätter vidare ut genom Novi Grad..
..till den yttre ändhållplatsen Ilidža. I närheten ligger ena änden och museet för den tunnel (under den då FN kontrollerade flygplatsen) som var enda vägen ut och in ur Sarajevo under belägringen.
Efter att ha besökt tunnelmuseet åker vi tillbaks mot centrum och två av oss kliver av vid vagnhallen.
Vi presenterar oss som kollegor från Stockholm i vaktkuren och ganska snart har ett studiebesök ordnats, och den engelsktalande vagnhallschefen(?) visar oss runt.
Vagnparken består till största delen av Tatra T2 sedan innan kriget men man har även fått spårvagnar som bistånd från Wien, dels E-ledvagnar (till höger)..
..dels C-vagnar med släpvagnar littera c. Wienvagnarna har endast använts sporadiskt i Sarajevo.
Från Tjeckien har man fått Tatra T8 ledvagnar, dessa är mer lika Sarajevos "egna" T2:or och används i trafiken.
I ett hörn av vagnhallen stod den sista kvarvarande före detta Washington PCC-vagnen som sparats som museivagn.
Original PCC-vagn från insidan.
Inte årets bästa bild kanske... När Washington, DC lade ned spårvägen på 60-talet skänkte/sålde man vagnarna till Sarajevo och Barcelona.
Boggier av PCC typ från Tatra vagnar i verkstaden.
En genomgripande modernisering av Sarajevos "egna" vagnar, inklusive låggolvsmellandel och tyristorpådrag, pågår.
En moderniserad vagn i trafik.
Låggolvsdelen inifrån.
Tillbaks till stan.
Några trådbusslinjer överlevde kriget medan någon har dieselifierats i stället för att repareras.
Före detta Solingen O-buss.
En "Sarajevsko" får avsluta för idag, sen bär det av söderut. Skål och gonatt....