Sommarresa på Balkan 2008
Det här är en minimalt bearbetad version av en reseberättelse som jag tidigare visat i Svenska Järnvägsklubbens webforum "Postvagnen".
Resan gjordes i juni/juli 2008 och texten är från samma år.
Del 4, kolgruvebesök
Fortsätter med några bilder till från sommarens Balkanresa.
Via Konsultens mentor från teknis, som bland annat jobbat på FN järnvägen i Kosovo, fick vi kontakt Ljuba, fd. distriktschef vid Serbiska järnvägen. Konsulten mailade Ljuba med frågor om det fortfarande användes ånglok vid någon industri, om "Sargans åtta" samt tvåaxliga rälsbussar dagen innan avfärden från Stockholm. Svaret en dag senare innehöll någonting i stil med "I propose meet you at your hotel 07.00 then we go with my car to..."
Två kol kraftverk med gruvor använde ånglok för internväxling i somras, den ena var Kostolac öster om Belgrad den andra Vreoci söder om Belgrad, och i Vreoci jobbade en studiekamrat till Ljuba på statsjärnvägen. Hon kände naturligtvis chefen för kraftverkets/gruvans transportavdelnings järnvägsenhet. Och vips var ett studiebesök ordnat.
Onsdag morgon klockan 07.00(!) var vi utcheckade och mötte Ljuba i hotellbaren, en kvart senare var vi inpackade i bilen och i god fart på väg söderut mot Vreoci. Besöket påbörjades vid niotiden i direktörsrummet. kaffe?, jos?, slibbo? Undrade sekreteraren som kom in från rummet bredvid. Vi tackade försynt nej till spriten...
På några ord engelska, några tyska och lite serbiska förklarades upplägget; två brunkolsgruvor, två kolkraftverk, en elektrifierad 900 mm bana för koltransporter till det ena kraftverket, elektrifierat normalspår till det andra, viss (20%) export av kol till externa kunder, ånglok för växlingen vid koltvätteriet och till statsbanans överlämningsbangård. Så här i efterhand undrar jag varför den enda bilden från det mässiga järnvägstransportkontoret var på denna spårplan över området 🙁.
Sen var det dags att titta på verkligheten. Tyvärr var det underhållsvecka både i gruvan och på järnvägen så ingen trafik pågick (vilket Ljuba hade talat om på morgonen, men vi tyckte det var värt ett kort besök i alla fall).
Den elektrifierade smalspårsbanan har ett par ånglok varav ett till för något år sedan användes till att dra luftledningsrevisionsvagnen under underhållsveckan. Dessa littera 53 lok var..
..de sista Decauville ångloken som användes vid någon industri.
Åtminstone ett lok hålls driftdugligt och kan hyras av tyska tågmuppargrupper mfl.
För växlingen vid tvätteriet och till den elektrifierade bangården fans tre ånglok litt. 62 varav minst ett normalt är i drift dygnet runt. Nya tjeckiska diesellok skulle ha levererats I maj 2008 men var försenade och hade inte kommit när vi var där i juni, så hade det inte varit underhållsvecka hade, de fortfarande varma, ångloken varit i farten...
Ett av loken var nyreviderat... De andra såg ut att vara i bra respektive hyfsat skick.
Smakprov på den lokala produktionen.
Armaturen i det reviderade loket. Gruvan och kraftverket hade nog varit värda ett helgdagsbesök, särskilt om produktionen varit igång, men redan efter en timme var det dags att fortsätta söderut för att..
..hinna till Mokra Gora i tid för dagens tåg genom Saragans åtta till..
..Saragan Vitasi. En oerhört vacker bana, men mer om det nästa gång.